Serengeti.
Vår buss har
kört fast. Busschauffören gasar i panik så bussen gräver sig allt
djupare ner i sanden. Samtliga passagerare i vår mer än fullpackade buss
får stiga av. Det blåser och förbipasserande fordon river upp damm så vi
får svårt att andas. Tillsammans med förenade krafter lyckas vi till
slut få loss
vår buss som sedan tar en omväg förbi sandfållan.
Denna incident
speglar huvudvägens urusla standard mellan Nairobi och Arusha i
Tanzania.
Busschauffören
kör oss fram till vårt förbokade Impala Hotell, där vi får ett bra rum
med utsikt över poolområdet. Vi hade köpt en Safari i Tanzania av
Anderson´s African Adventures Ltd. och härifrån går dom flesta
safariturerna till Serengeti.
Följande morgon
efter frukost väntar vår guide vid sin bil utanför receptionen. Det
visar sig att vi får både ha bil och guide för oss själva. Vår guide
Christian kör oss först till en butik där vi köper lunchboxar till
dagens picknick och bunkrar vatten för en hel vecka som vi förvarar i
bilens isbox.
Dagens safari går
till Lake Manyara National Park. Parken ligger vackert till vid en
sodasjö, där vi ser lejon för första gången på nära håll. Vi fortsätter
vidare till parkens
södra del där hett vatten bubblar upp ur jorden.
Vi övernattar på
Lake Manyara Hotel som ligger vackert till med en hänförande utsikt över
parken och sjön. Ölen smakar gudomligt vid poolen och middagen med lokal
underhållning förgyller vår första safaridag. Jag vaknar under natten av
att apor hoppar och skuttar runt på vårt tak och för ett fasligt oväsen.
Efter frukost
hämtar vi våra lunchboxar och fortsätter vår safari. Vägen slingrar
sig mycket vackert mellan dom mer än 3000 möh. höga vulkankäglorna
Oldeani och Makarot. Efter någon timmes färd kommer vi fram till
rastplatsen vid kraterranden av Ngorongoro kratern och får en
vidunderlig vy över världens vilddjurtätaste område. Utefter vägen mot
Serengeti passerar vi en Masaiby där vi mot betalning av 50$ får hälsa
på. Masajerna har gått ”man ur huse” då vi kommer. De har alla radat
upp sig framför sitt fortliknande by och börjar en sjung och hoppdans
som vi inte riktigt förstår. Vi får hälsa på i deras bostäder, hyddor
täckta med torkad kodynga och ett besök i byns småskola. Barnen
sjunger och får visa på svarta tavlan hur duktiga dom är att räkna.
Framför lärarens kateder står en stor trälåda med en bred springa i
locket där besökare väntas skänka ytterligare några $.
Vid lunchtid har
vi kommit fram till gränsen till Serengeti och medan vår guide ordnar
med våra passeringshandlingar passar vi på att gå upp på utsiktsberget i
närheten. En vidunderlig vy åt alla håll, nästan som om vi stod på en ö
mitt ute i havet. Grässlätterna sträcker sig som ett oändligt grönbrunt
hav utan slut. Safarifordon på savannen river upp dammoln som
kondensstrimmor efter flygplan. Vi passar på att äta lunch här och
hittar en plats på en mur i skuggan bland mängder av parkerade
safarifordon. Skräp och matrester har kastas bakom muren och jag ser
fullt av råttor som letar bland resterna.
Vår safari
fortsätter sedan ut på savannen och långt i fjärran syns ett grovt svart
streck, då vi kommer närmare urskiljer sig en stor buffeljord. En gepard
ligger utefter vägen och mängder av safarifordon har samlats runt den
stora katten. En enorm gnuhjord korsar vår väg och den tycks aldrig ta
slut.
Seronera Wildlife
Lodge blir vår nästa övernattning. Den vackra solnedgången på terrassen och
upplevelsen av Masai musikanterna i matsalen som hälsar oss
middagsgäster välkomna med
jullåten Djingel Bells får oss att häpna. Under natten vaknar vi av
hyenos skrik alldeles i närheten.
Efter frukost
plockar vi ihop vår lunchbox för en heldagstur till södra delen av parken
där mängder av gnuer och sebror har samlats. Det är på den här tiden av
året i början av regnperioden då gräset har blivit grönt och frodigt som djuren
föder sina kalvar. I utkanterna av dom enorma djurhjordarna stryker
rovdjuren omkring och väntar på godsakerna. Två unga lejonhanar som
slappar i en träddunge,stinna av allt godis, är helt ointresserade av
vår lunchmåltid som vi äter bara några meter från dem. I närheten ser vi
ett gepardpar närma sig en sebrahjord. Hjorden vaktas av fem stora
sebrahingstar som uppmärksamt följer varje rörelse geparderna gör. En
enormt stor gnuhjord har nära på omringat oss och en nyfödd kalv ser vår
bil som sin moder. Då vi lämnar gnuerna följer kalven oss tills den inte
orkar längre och blir förmodligen ett lätt byte för rovdjuren. Trött av
alla intryck kommer vi lagom till kvällens buffé på vår lodge.
Tidigt nästa
morgon medan det fortfarande är mörkt ger vi oss
iväg. Vår guide kör oss längst floden
och vi spanar intensivt efter leopard och betande flodhästar. En schakal
springer bredvid vår bil och tittar nyfiket på oss. En flodhäst dyker
upp i halvmörkret och gapar hotfullt mot oss. Det har regnat under
natten och när vår guide skall undvika en stor vattensamling fastnar vår
bil i gyttjan. Bilen har sjunkit ner i dyn. Christer vår guide blir helt
olycklig. Tillskyndande safarijeepar misslyckas med att dra upp vår bil,
som vi får lämna. Sent kommer vi tillbaka till vår lodge där vi blir
serverade en överdådig frukost av den snälla restaurangpersonalen.
Efter lunch
hämtar Christer oss med sin nytvättade bil och rena kläder. Han hade fått
hjälp av ballongförarna, som hade en lastbil och kunde dra upp jeepen.
Eftermiddagens
tur går längst floden och Christer imponerar oss med sina kunskaper om
fåglar. Åskregnet är på gång och dom stora örnarna har intagit sina
favoritplatser. Vi ser många lejonfamiljer men ingen leopard.
Nästa morgon tar
vi en extra tur längst floden och savannerna för att ev. se en leopard
men vi misslyckades trots apornas varnande skrik på ett ställe.
Vägen ner till
Ngorongoro kratern är brant och nästan oframkomlig efter de senaste
regnen. Kratern är en av världens djurtätaste område med en stor del av
Afrikas djurarter. Efter Serengeti känns det som ett besök i en stor
djurpark. Många av kraterns djur lider av inavel och framtiden ser mörk
ut om inte något göres. Vi äter lunch i det fria bland mängder av
safarifordon nära kratersjöns strand. Här gäller det att hålla i lunchen
om det inte skall bli fågelmat.
Sent på em. bokar
vi in oss på Ngorongoro Wildlife Lodge och får ett rum vid kraterranden
med en magnifik utsikt över kratern. Det känns overkligt. Buffé och
underhållning på kvällen avslutar en oförglömlig dag.
Efter frukost
fortsätter vi till elefantparken Tarangire där vi får bo i tält.
Nationalparken är känd för sina enorma Baobaträd, som kan bli mycket
gamla trots elefanternas kalasande på trädens bark.. Landskapet vi
färdas igenom är mycket vackert och inte för så mycket länge sedan var
reservatet ett tillhåll för storviltjägare. Vi ser många elefanter med
små ungar och buffelhjordar i grönskan. Tidigt i mörker nästa morgon ger
vi oss i väg. Christer blir arg då vi har lämnat vårt tält utan vakt i
mörkret för att möta honom. Det kan vara livsfarligt då lejon ofta
stryker omkring på campen.
Turen går längst
floden och vi hoppas på en sista chans att få se en leopard. Gräset har
vuxit högt och trots Christers falkögon går vi miste om leoparden.
Åter till frukost
och på vägen till Arusha ser vi en färggrann strutstupp stoltsera
utefter vägen.
Vi bjuder
Christer på lunch på hans favoritrestaurang i Arusha och sedan kör han
oss till Kilimanjaro Airport.
Det har varit en
oförglömligt äventyr och utan vår lite tystlåtna och enormt kunniga
guide skulle safarin inte blivit vad den blev.
Leoparden får vi
vänta på till en annan gång och det känns ganska skönt att ha något att
se fram emot.
Mats och
Lilian