Torsdagen den 5/3.
Townsville
Tidig frukost och i väg
till bussterminalen med bagage och Lilian. Lämnar tillbaka
bilen och checkar in på bussen till Townsville. Vid
tolvtiden kommer vi fram och hyr ett rum på backpackers
ovanpå bussterminalen. Rummet är enkelt med dusch och
toalett i korridoren. Rummet är billigt och får duga för en
natt.
Townsvill ligger 35 mil
söder om Carins och har omk. 120 000 inv. Staden är en stor
avstamps ort till Barriärrevet och paradisön Magnetic
Island. Stadens stora attraktion är akvariet Reef Wonderland
, ett enormt akvarium där man försöker återskapa livet på
Barriärrevet. Besöket tar nästan hela eftermiddagen, sedan
promenerar vi längst Flinders Mal och tittar i alla affärer.
Gågatan är lång, en kopp kaffe i slutet smakar gott i
värmen. Trötta och svettiga vänder vi sedan till vårt rum
för dusch och vila.
På kvällen går vi ut,
tar en öl och äter Baramundi till en flaska kallt vitt vin
på en mysig utomhus restaurang. Kvällen är ljuvlig och
promenaden till Casinot känns behaglig trots att den var
lång. Casinot är ganska stort med många spelbord där jag
provar lyckan och förlorar. Pianobaren ser inbjudande ut, vi
tar en drink till underhållning av en sjungande pianist. Det
är nästan tomt på gäster och underhållaren spelar det vi
vill höra. Vi njuter och glömmer tiden. ” Sent” tar vi taxi
hem.
Fredagen den 6/3.
Till Magnetic
Island.
Sängarna knarrar, oljud
från bussar och spring i korridoren har irriterat och
förstört nattsömnen. Efter frukost tar vi taxi till Magnetic
Island båtarna. Överfarten går på knappt en timme och då vi
hoppar i land står och väntar logiuthyrarna på dagens
gäster. Men var är vår? Vi ser till slut en övergiven
minibuss som det står Horseshoe Bay på och en äldre man går
runt bland turisterna och ropar Johanson. Det måste vara vi
han väntar på. Lilian svarar och han kommer fram och hälsar.
Vi hoppar in och på en smal krokig väg tar han oss till
östra sidan av ön. Landskapet är grönt och lummigt. Vi ser
många paradis liknande stränder med enkla hotell längst
vägen. Hela ön är en nationalpark. Vår chaufför visar och
pratar oavbrutet hela tiden.
Vi har hyrt en lägenhet
nästan vid stranden. Två rum och kök med trädgård mot havet
och badstranden. Inte illa. Ägaren och hans fru som
förmodligen är minst tjugo års yngre visar oss runt och
försöker på alla sätt få oss att trivas. Varnar för myggen
som på kvällarna kan vara besvärande, det är få gäster den
här tiden på året.
Vi tar sedan en
promenad längst stranden, köper lite frukost mat i en liten
butik i närheten och tar sedan bussen till köpcentrat Picnic
Bay på östra sidan vid färjelägret som går varje timme.
Hittar en bokhandel där vi kan byta våra utlästa svenska
böcker mot nya, Vi passar även på att hyra en liten Moke, ”
En liten öppen bil med folka motor i aktern”. En underbar
frihets känsla av frihet att dra i väg på småvägarna.
Stannar vid en underbar strand nära vägen och tar ett bad i
värmen. Sanden är ren och vi är nästan ensamma. Utflykten
fortsätter vidare på kostigsliknande vägar till några
stränder på södra sidan. Här finns nästan inga turister och
Eukalytus skogen går nästan ner till stranden. Här skall det
finnas vilda Koalas. Vi ser inga och vänder hem.
På kvällen går vi på
utomhus bio till den gemensamma samlings lokal som dom
bofasta har. Vår husvärd hade inbjudit oss till en riktig Barbeque
afton med hamburgare och öl. Det smakar gott med massor av
färsk lök till. Vi tar plats i gräset under bar himmel
tillsammans med alla barnfamiljer som sveper om sig med
filtar och myser till ett Amerikanskt filmdrama som vi hade
sett förut.
Sent letar vi oss hem i
kolmörkret. Mängder av stjärnor lyser upp himlen och det är
overkligt tyst och stilla. Det känns som om vi hade
förflyttats till en annan tidsålder då vi somnar in till
ljudet av långsamma havsdyningar.
Lördagen den 7/3.
Vi sover ut och ordnar
till frukost på altanen, husets vovve kommer på besök och
nosar nyfiket på frukostbordet. Det är varmt och skönt, vi
riktigt njuter. Havet framför oss är nästan spegelblankt,
men har en brun tjock sörja längst stranden. Korallreven
blommar den här tiden på året och pollen driver in mot
kusten. Ofarligt säger lokalbefolkningen men inga ser vi som
badar.
Fram på dagen åker vi i
stället till öns södra sida, där vi hittar en liten strand
med klart vattnen och ren sandstrand. Lilian ligger kvar på
stranden och vaktar våra saker medan jag tar en snorkel tur
till litet korallrev en bit ut som jag undersöker med
spänning. Det känns kusligt att ensam dyka på okända
ställen. Ingen har varnat för haj som på en del håll finns
ganska gott om här. Massor av vackra småfiskar och en
sköldpadda stöter jag på. Vi solar och badar
nästan hela dagen. En stor segelbåt med ungdomar kommer
tillfälligt på besök och ungdomarna för ett fruktansvärt
oväsen.
På eftermiddagen då vi
har kommit hem får vi besök av husfrun. Hon kommer från
Filipinerna och har funnit sitt paradis här. En liten
restaurang i närheten serverar Happy Hours som vi utnyttjar
till en god middag. I solnedgången delar vi
på en flaska vitt vin och lyssnar på nyheterna från Sverige.
Det är underbart varmt och skönt, fukten och regnet i Carins
har vi lämnat utan saknad i stället har vi fått myggen.
Söndagen den 8/3.
Vaknar av ett
fruktansvärt oväsen. Letar fram min kamera och rusar ut. Ett
träd utanför vårt hus har invaderats av papegojor som slåss
om trädets frukter. Fåglarna är helt upptagna av kalaset och
märker ej min närvaro. Väcker Lilian och serverar frukost på
altanen. Husets vovve kommer som vanligt på besök och äter
tillsammans med oss.
Efter frukost besöker
vi djurparken i närheten. Koalabjörnarna sitter och sover
och stinker urin lång väg. Vi får gå in i burarna och klappa
djuren som verkar vara sovande på sina grenar. I stora
inhägnader finns Kängurur och en enormt stor Emu som gör
hotfulla utfall mot oss. Vi åker sedan till Florens Bay och
badar på södra sidan av ön. På eftermiddagen lämnar vi
tillbaka bilen och tar bussen hem. Köper en glass i vår
lilla affär vid stranden och träffar en kille från Dalarna
som åker runt på egen hand.
Jag har sett på kartan
att det på södra sidan av vår badstrand finns ett rev
utmärkt som jag blir nyfiken på. Vi tar en promenad längst
med stranden där arméer av strandkrabbor flyr ner i sina
hålor då vi kommer. En husbåt har förtöjt nära stranden och
nu står den på land vid lågvatten. En ensam man bor i båten
och hälsar glatt på oss medan vi nyfiket studerar
bosättningen.
Stranden är för grund
och grumlig för snorkling så efter lite solande vänder vi
hemåt. Ringer pojkarna och allt verkar vara bra där hemma,
det känns skönt. På kvällen går vi och äter på ett
backpackers i närheten. Det såg ut att vara ett trivsamt
ställe med bara ungdomar. Maten är billig och en
possumpungråtta håller oss sällskap bland bjälkarna i taket.
Några ungdomar kommer med en hink fylld med grodor till en
ring som har ritats upp på golvet och så börjar spelet.
Grodorna synas noga och pengar satsas. Odsen antecknas på en
tavla och spelet kan börja. Hinken med grodorna vänds upp
och ner i centrum av ringen och lyftes upp. Grodorna hoppar
huller om buller och först groda över ringen vinner och
spelaren som har satsat på rätt groda vinner hem potten.
Lite sent kommer vi hem . Njuter av vågsvallet från havet
och tropiknattens alla ljud, hör på radion att Gunnar Sträng
har dött.
Måndagen den 9/3.
Till Airli Beach.
Efter överfärden tar vi taxi till bussterminalen där vi
köper en biljett till Airli Beach med kl.13-bussen. Vi får
lite tid över så vi tar en taxi upp till Castle Hill klippan
300 möh. mitt i Townsville. Som vanligt får vi en fullödig
guidning av den pratglade chauffören. Utsikten är storslagen
mot havet och den platta kustremsan. I lagom tid är vi åter
till bussen, som blir fullpackad av ungdomar på väg söderut.
Efter tre och en halv timmes bussresa stiger vi av i Airli
Beach. Mängder av utflykts turer utgår härifrån till
Witsunday Island, Australiens största skörgård. Det regnar
då vi anländer och möts av
”haffare” till dom många backpackers som finns här. Vi
väljer inget av dem, jag söker i stället upp på egen hand ett rum medan
Lilian vaktar väskorna. Hittar en liten lägenhet med kök
till ett billigt pris i närheten. Kånkar våra tunga väskor
till hotellet och bokar in oss. Tanten i receptionen
pladdrar på och vet allt om vårt kungahus då hon ser att vi
kommer från Sverige. Hon får för sitt Sverige intresse boka oss
på en tur med
segelbåten Greter nästa dag .
Airi Beach består i
stort sett av en gata kantad av hotell, några affärer och
turist byråer.
På kvällen känns det kallt och rått i luften. Några ödlor
flyr in i mörkret då vi stiger in i den lite unkna och
halvskitiga lägenheten. Knäpper på TV och ser senaste
nyheterna innan vi somnar in.
Tisdagen den 10/3.
Segelturen
Sovit dåligt. Oväsen från Backpackers intill och regnet
under natten har hållit oss vakna. Köper färskt bröd till
frukost i närheten och gör oss i ordning för segelturen.
Solen tittar fram då vi hoppar på bussen till South Harbour.
Då vi kommer fram får vi vänta och efter en stund dyker
Gretel upp, kappseglings båten som har deltagit i Amerikas
cup och nu är ombyggd till turist crusing. Vi är åtta
betalande, tre tjejer och fem grabbar plus
besättningen på sex personer varav en tjej som står för
lunchen ombord.
Vinden är byig och det blåser ganska friskt. För revade
segel får jag hålla vid rodret. Det är som att balansera på
slak lina. Båten känns stor och reagerar sent på rattutslag.
Vi får hjälpa till med segel och skot. Det går fort och
vattnet sprutar upp från fören över relingen. Segelturen går
ut till Hook Island till en skyddad vik där vi ankrar upp
och kan snorkla och äta lunch. Det är gott om vackra fiskar
och på korallrevet vi har ankrat intill. Lunchen ombord
smakar gott efter allt dykande.
På väg hem förbereder sig besättningen för en hård kryss.
Trots revade segel sköljer vågorna över hela båten. Tidvis
är vi upp i över 10 knop. Det känns härligt. En av grabbarna
har skadat sig i foten på en sten och blöder mycket, han ser
blek ut och mår illa. Jag ramlat ner för trappan till ruffen
och slår i ryggen. Tiger och lider och hoppas smärtan går
över. Vinden avtar då vi närmar oss hemmahamnen.
Ett härligt äventyr hade vi varit med om, nöjda och
solbrända äter vi middag på en Italiensk restaurang till ett
gott vitt vin och som avslutning på kvällen några gin
drinkar i baren till italiensk musik. Vi stapplar sedan hem
i småregnet.
Onsdagen
den 11/3
En
ny utflykt.
Urbans födelsedag. Köper färskt bröd innan Lilian vaknar.
Solen skiner, i dag skall vi ut på en tre öars tur. Buss
till Shute Harbour där vi stiger på en stor snabb
bärplansbåt. Första stoppet blir Daydrem Island. Ön är liten
och har ett lyx hotell med en enormt stor swimingpool. Här
skulle vi inte ha råd att bo. Vi tar en promenad till toppen
av ön medan vi väntar på avgång till ön Hook Island som är betydligt större och har
en vildvuxen natur.
Där besöker vi först undervattens
observatoriet som är byggt över ett korallrev. I en trång
spiraltrappa tar vi oss ner i havet och genom små fönster
bekanta oss med revets fiskar. En stor glasbotten båt tar
oss sedan till ett vackert rev med mängder av fisk som
påpassligt blir matade av besättningen. Vi blir sedan i
landsatta på en liten mysig sandstrand där ett enkelt hotell
med restaurang låg. Här serveras det
lunch, sedan får vi bada och snorkla på revet. En fantastisk
undervattens värd bara några meter från stranden. Lilian
solar och det är varmt och skönt. Här skulle vi gärna vilja
bo några dagar. Så till turens sista ö. Sout Mölle Island.
Ännu ett överklasställe med allt vad man kan begära
av komfort t.o.m. en golfbana. Medan vi väntar på vår båts
avgång studerar vi nybörjar vindsurfarna och får oss ett gott skratt. Vid
femtiden på em. kommer vi hem utan kontanter och får
nödväxla på backpackers hotellet i närheten till en skamlös
kurs. På turistbyrån bokar vi in oss på Hook Island med tre
nätter och bokar plats på bussen till Hervey Bay. Pasta på
italien krogen får avsluta dagen och sedan hem för att packa
till morgondagens avfärd. Torsdagen
den 12/3. Stefans födelsedag.
Ringer hem och gratulerar innan vi somnar. Allt var väl.
Lämnar vår stora väska i receptionen och tar med oss bara
det allra nödvändigaste i ryggsäcken.
I Shute Harbor går vi
ombord på en halvstor långsam båt i sällskap med en japansk
pojke som vi hade träffat på bussen. Han reser runt i tre
veckor med mager kassa och går nästan alltid hungrig
berättar han. Efter en och en halv timmes båtresa är vi
framme i Hook Island. Checkar in på hotellet och får ett
eget rum med uteplats mot revet och stranden. 45 A-dollar
natten är billigt. Vi träffar några svenskar som har haft
några fantastiska
dagar här. Solar,
snorklar på revet och riktigt njuter resten av dagen. Stöter
på en stor havssköldpadda som jag nästan höll på att sätta
mig på ute på revet. Till middag får vi en god kyckling.
Endast några få maträtter serveras med mycket grönsaker och
frukt till i den enkla matserveringen. Vi riktigt njuter av
friden och den paradisliknande miljön vi hat hamnat i.
Avslutar dagen med en drink i baren och studerar en stor
segelbåt med ungdommar som har ankrat nära stranden. Innan vi somnar lyssnar
vi på Sveriges radio. Det känns mycket långt
borta.
Fredagen den 13/3.
Cyklonen
Uppståndelse i baren
under frukosten. En cyklon närmar sig vår ö. Vi tar en
promenad och går på upptäckts färd. På en stor avfallshög
nära stigen ser vi en stor varanödla rota. Ödlan blir skrämd
av vår närvaro och rusar i väg till skramlet från tomma
plåtburkar. Hämtar andan och med hjärtat i halsgropen försöker få en bild av den stora ödlan. Efter
chocken fortsätter vi stigen och kommer till slut till en
stenig strand där vi vänder.
När vi kommer åter till hotellet
får vi besked om att vi måste utrymma stället och åka
tillbaka till fastlandet innan ovädret kommer. Innan båten
hämtar oss hinner vi ta ett dopp och äta lunch. Det känns
snopet och besvikna lämnar vi tillsammans med ett trettio
tal gäster ön. Vinden tilltar och dom som har tagit plats i
fören blir rejält duschade. En stor bärplansbåt som har
ankrat en bit utanför tar oss ombord och lämnar av oss i
South Molle Island. Här hade vi varit för två dagar sedan. Medan vi väntar på nästa båt kan vi
ringa och boka in oss på kvällsbussen till Harvey Bay och
fly från ovädret. Lilian växlar några resecheckar här
trots att vi inte var gäster på lyx resorten.
Vid 17-tiden är vi åter i Airli
Beach och vår buss går vid 19-tiden så vi får gott om tid
för öl och mat. Bränd biff smakar pyton så jag klagar och
får byta till fisk i stället. Hinner med tre öl innan vi
hämtar vår väska på hotellet och masar oss till
busstationen. Vädret är fortfarande vackert och inget som
förvarnar om kommande cyklon. Bussen är fullsatt. Många med
oss har kommit på samma tanke att fly. Vi skall åka hela
natten och det är en pina att sitta rak och sova en hel
natt. Bussen stannar mitt på natten i Mackey där vi får äta
och sträcka på benen. Bussresan på natten är jobbig, men vi
har fått en viss vana.
Lördagen den 14/3.
En jobbig natt. Vi
kommer till Bundaberg strax efter sju på morgonen och äter
en stadig frukost. Radio och TV är ständigt på och
rapporterar cyklonens väg. Alla pratar om den. Vid 9-tiden
på fm. är vi framme i Hervey Bay och blir genast överfallna
av ”backpackers raggare”. Vi nappar på ett dubbelrum på
Colonial Log Cabin trots att det låg en bit utanför stan,
priset och standarden på rummet fick avgöra. Vi får dela på
en bungalow med gemensamt kök och toa. Kommer inga fler
gäster får vi ha huset för oss själva. Huset vi har hyrt
ligger i en parkliknande miljö med jättelika eukalyptus
träd. Anläggningen är stor och har tennisbanor och
pool. Här har man specialiserat sig på
ungdomsturister från hela världen.
Det börjar
regna.Lilian skriver dagbok och jag följer med på TV vad som
komma skall. Vi som skulle fly cyklonen tycks hamna mitt i
den. På kvällen följer vi med den graffitimålade bussen
till centrum för att äta på en kinesrestaurang. Vi är nog
dom äldsta gästerna här. Maten smakar bra för 6:50 $ och vi
tar några öl på en bar i närheten innan bussen tar oss hem
i regnet. Busschauffören skojar med alla i bussen och är som
en storpappa för gästerna på motellet. Vi träffar ett par
från Söderhamn som också har hamnat här.
Då vi kommer hem
till vårt hus har tre tjejer övertagit sovrummet. Regnet
vräker ner och vi stupar i säng trots stojet från gästerna i
sömn.
Söndagen den 15/3.
Två av tjejerna har åkt vidare. Käkar frukost och bokar in
oss på ytterligare en natt. Det regnar fortfarande och
turerna till Faser Island är inställda. Cyklonen har ändrat
riktning och närmar sig vårt område. Det är bara att vänta,
läsa och tittar på TV. Mitt på dagen tar vi oss till ett haj
muséum där dom visar film om farliga jätte hajar som har
fångats i närheten. Här får vi se foton och tidningsutklipp
och skelettrester av jättelika haj käftar. Knappast värt
inträdet på 8 $ tycker vi. Vi får skjuts tillbaka av
grafitibussen. Då vi kommer hem rostar vi bröd och dricker
te. Flickan som har stannat kvar är utvandrad från Litauen
till vilket land?. Tar sedan en promenad ner till stranden
till en liten restaurang och beställer en lätt lunch. Vädret
blir allt sämre och dom höga eukalyptus träden svajar
våldsamt för vinden. På kvällen tar vi bussen in till
centrum och äter pizza. En flaska rött skulle smaka gott men
pizzerian har inget vin. Servitören rusar ut i regnet och
köper en flaska åt oss. Vilken service!
Regnet öser nu ner och vi blir tvungna att ta taxi hem.
Försöker att ringa hem men samtalet bryts? Vi hör trots allt
att allt är bra. Två killar och en flicka har kommit så nu
är huset fullt igen. Innan vi somnar lyssnar vi på
nyheterna från Sverige och ser på TV hur cyklonen närmar
sig.
Måndagen den 16/3.
Trångt i duschen.
Ungdomarna i rummet intill har bråttom och sticker tidigt i
väg. Efter frukost och sedan till tvättstugan. Träffar en
man i min ålder från Lidköping som åker på egen hand . (
Lite skum, har kanske smitit från skatten?) Det regnar
fortfarande och nu har det bildats små sjöar över allt.
Vinden har tilltagit ytterligare. Inga bussar eller tåg går
förutom vår buss som tar oss in till centrum för bank, post
och bottles shop. Vi behöver all tröst i blötan. Då vi
kommer hem har tre nya gäster anlänt till vårt hus. En
flicka från Brasilien och två flickor från Danmark. De har
vari på Frazer Island och haft ett fruktansvärt väder och är
helt uttröttade. Cyklonen är nu över oss och vi håller oss
inne, dricker vin och ser på TV hur förödelsen närmar sig
Hervey Bay. Till middag får vi knapra på en gammal Pizza då
vi sitter och kurar tillsammans med tjejerna, som berättar
om sina strapatser.
Upplevelsen av
naturens krafter känns skrämmande då vi försöker sova på
natten.
Tisdagen den 17/3.
Cyklonen har under
natten gjort ett rejält arbete. Vägen till vår reception ät
täckt av grenar och delvis översvämmad. Vinden och regnet
har upphört och folk försöker att städa upp i röran. I all
tristess tar vi bussen in till centrum och äter lunch på
Kentucky Fried Chiken. Vi tar sedan en promenad längst havet
för att se vad cyklonen har ställ till med. Havet hade under
natten stigit i mer än fem meter och mängder av hus och
villor hade blivit vatten skadade. Grävskopor och stora
väghyvlar var redan i full gång med att återställa stranden.
En stor segelbåt som ett äldre par bodde i hade spolats
långt upp på land och hade fått stora skador i skrovet.
Då vi kommer
tillbaka försöker vi boka en 4WD jeep nästa dag till Frazer
Island. Vi blir besvikna då man måste röja upp först innan
några turister får komma.
En dag till här och
nu har vi blivit riktigt trötta på stället. Lilian är
ordentligt irriterad. Vi får bita i hop. Ordnar mat till
middag och ringer hem till pojkarna. Allt väl där hemma.
Pratar med tjejerna som fortfarande är kvar och kryper i
säng.
Onsdagen den 18/3.
Vackert väder.
Cyklonen har dragit vidare. Hyr bil för morgondagens äventyr
och tar sedan en promenad ner till stranden och går ut på en
lång pir där fullt av människor står och fiskar. Vattnet är
strömt och grumligt pga. tidvattnet. Då vi kommer längst ut
på piren ser vi en grupp delfiner simmar förbi. Några
pelikaner står på stranden och studerar fiskelyckan.
Då vi kommer åter
till vår förläggning får vi reda på att vi blir tre grupper
med åtta personer i varje bil. Det verkar bli jobbigt att
umgås med så många ungdomar i grupperna så vi hyr en egen
jeep och åker på egen hand. Det är camping som gäller så vi
måste förbereda oss med dryck och mat i tre dygn. Vi besöker
biluthyraren på eftermiddagen och blir informerade om hur
bilen fungerar och var vi får åka på ön, beställer samtidigt
campingutrustning och fiske spö. Allt ink bil kostar oss 80
$ om dagen. Vår buss som har kört oss till biluthyraren kör
oss nu runt till alla nödvändiga affärer och stämningen ökar
bland passagerarna. Ungdomarna stojar och köper lådvis med
öl. Här skall fästas.
På kvällen anordnar
vår förläggning BBQ vi poolen.5 $ för grillad fisk, korv,
kött, bröd och sallad. Verkligen billigt och underbart gott.
Nästan all öl vi hade köpt går åt. Vi träffar dom två
svenska paren vi hade träffat från Hook Island och hade
tillsammans en heltrevlig kväll.
