Mats och Lilian i Flinders Range

Min födelsedag. 55 år. Det syns säger Lilian elakt.

Efter frukost tar vi en tur runt omgivningarna.  Klättrar upp på ett berg och får en härlig vy över land och hav. Landskapet är lite kargt och naket som på södra Gotland. Då jag kommer tillbaka till bilen där Lilian väntar rinner svett från hela kroppen. Den olidliga värmen håller i sig. Tar vägen österut längst kusten en bit . Härliga badstränder och små mysiga villasamhällen längst kusten. Efter några mil vänder vi åter inåt landet  och äter lunch på en vingård i Mc Laren Vali . En av Australiens största vindalar.

Färden fortsätter norrut genom Adelaides oändliga förorter mot ödsligheten och  Flinders Ranges Nationalpark.

Landskapet blir platt och sterilt. Enorma boskapsfarmar längst vägen och rosafärgade saltsjöar. Här och var ser vi små Tornados som drar fram över dom heta slätterna.

Sent på em. har vi lämnat civilisationen,spänningen stiger. Det brända landskapet har blivit mer kuperat med berg och Eakluptusträd i floddalarna. Övergivna bosättningar längst vägen vittnar om det hårda liv nybyggarna hade levt. Vi kommer fram till Quorn ganska sent och tar inpå ett ruffigt gammal hotel i centrum av ”Stan”. Hela stan verkar vara död. Enstaka äldre invånare stryker omkring och ser lite skyggt på oss. Den nerlagda Järnvägsstationen har blivit turistshop utan turister. Här har tiden stannat av.

Äter middag på hotellets bar. En samling udda individer i den rökiga baren sneglar nyfiket på oss. Vi är nog dom enda gästerna på hotellet. Går en runda på stan och förundras över alla vackra gamla hus från början av seklet. Hittar en bar där vi köper lite chips till födelsedagsvinet. 

 Efter en enkel frukost på rummet är vi tidigt i väg norrut genom det platta och enformiga landskapet  mot det lilla samhället Hawker, inkörsporten  till nationalparken. Hittar en bensinstation i utkanten av det ruffiga samhället där vi kan tanka fullt. Livet måste vara hårt här. Vad lever invånarna av här ute i ödsligheten?

Vi svänger av huvudvägen och möts av dom enormt vackra 1000 möh höga bergen ,som skiftar i all världens röda nyanser i förmiddagssolen. Stannar vid en rastplats och bara njuter av naturen och stillheten helt ensamma.

Vid lunchtid är vi framme i National Parkscentrumet  Wilpena, som har ett litet Motel och en Camping.

Vi hör oss för om vi kan fortsätta inåt parken hos Parkvakterna och blir visade en väg längst en flodravin där vi för köra. Efter någon km. är vi omgivna av lila blommande ängar bland Eaklytusträden. Det tar nästan andan ur oss. Till slut måste vi lämna bilen. Vägen blir till slut oframkomlig. Vi fortsätter till fots längst den  orörda flodravinen tills vi kommer fram till ett övergivet nybygge. Värmen börjar nu ta på oss. Stigen leder upp på berget. Lilian hänger med en bit men värmen blir för påfrestande och hon vänder, jag är nyfiken som vanligt och fortsätter men måste efter en bit ge upp. Allt vatten har tagit slut i värmen. Då vi är tillbaka i Parkcentrumet störtar vi in i den lilla matbutiken törstiga och hungriga.

Efter en stunds vila i skuggan fortsätter vi inåt Parken på smala och krokiga grusvägar längst floddalar och raviner. På flera ställen utefter vägen får vi med hjärtat i halsgropen köra bilen över flodbäddar med havmeter djupt vatten. Vi ser Emun och Örnar och får en  obeskrivlig känsla av att vistas i en orörd natur. Sent på eftermiddagen kör vi ut på väg 83 mot Port Augusta.

Sent på kvällen kommer vi fram till Port Augusta där vi hittar ett bra Motell och får en riktig god middag på en Chinakrog.

En oförglömlig dag.   

 Barossa Valley

Innan vi lämnar Motellet försöker vi boka in oss på rum i Barossa Valley  men all verkar vara upptaget. Vi åker och får se vart vi hamnar. I kväll skall vi se Shirley Bassey under the Stars som avslutning på Australien vistelsen.

Fram på dagen är vi framme i staden  Gawler där vi hittar ett rökigt rum och äter lunch på Mac Donalds. På em. åker vi ut till vindalen Barossa och handlar vin och  tilltugg till kvällens föreställning. Vi tar en runda i vindalen och besöker dom små mysiga samhällen, som har vuxit upp runt dom enormt stora vinproducenterna. Mängder av turister trängs i dom många  trevliga  och dyra restaurangerna och små pensionat. Det märks att vi har kommit till en riktig turistfälla.

Vi är tidigt framme på festplatsen . Slår oss ner i gräset  bakom avspärrningarna för The Bigg Spenders. Kryper in under vårt paraply som skydd för den brännande solen. Vi har hittat en bra plats. Allt mer folk kommer. Snart sitter omk. 17.000 personer och väntar i backen runt den lilla scenen. Vår vinflaska har tagit slut i värmen och vi får fylla på med svalkande vin i dom många försäljningsstånden runt om.

Så börjar solen gå ner och en behaglig svalka breder ut sig. Adelaide Symphony Orkester spelar upp och så kommer  Shirley Bassey. Under en dryg timme njuter vi av underbar musik och ett svalt regn faller över oss i den svarta natten.     

Se Shirley Bassey på   http://youtu.be/TEWyZAVGa38

 

 

 Till min Startsida                                             Index